Vi måste värna om skolor för barn med speciella behov

Barn, som till exempel har en utvecklingsstörning, ska inte behöva tvingas gå i en normal klass där eleverna inte behöver den konstanta uppbackning ett barn med speciella behov behöver. Det kan skapa obalans i klassen och negativ energi vilket kan förekomma i vissa fall. Därför behöver dessa barn skolor där de kan känna sig trygga och umgås med barn och ungdomar som har samma behov som dem själva. Där får de också den hjälp de behöver och mindre klasser är bättre då det inte blir lika stökigt. Dessa barn kan nu gå ur skolan med exakt samma kunskap som en elev i en ordinarie klass, vilket är tveksamt att de hade gjort i en ordinarie klass där uppbackningen inte är lika hög. Alla elevers intresse måste vara det som är det viktigaste, inte att pengar ska sparas. Elever i en ordinarie klass ska inte behöva få mindre lärartid, då lärarens tid under en lektion måste läggas på eleven med speciella behov och samma scenario ska inte behöva ske för en elev med speciella behov.

SIGRID KJELLBERG

Inför fler alternativ i bamba

Maten i bamba ger inte bara näring för dagen till ungdomarna i skolan, utan också kraft och styrka för att växa som individer och framför allt att kunna lära sig nya saker. Hur ska detta fungera om eleverna måste anpassa sig till maten i skolan när det borde vara tvärtom? Skolorna måste inse att de måste lägga mer resurser på fler olika maträtter i bamba och ett förslag är att ha tre helt olika rätter som ungdomarna får välja mellan. Då kan eleverna välja den mat de tycker mest om och bli mätta och belåtna och på så sätt hålla sig pigga under resten av den lärorika skoldagen.

SIGRID KJELLBERG

Satsa på speciallärare

Varför behövs speciallärare? Jo, för att i dagens samhälle finns det en ökad tendens till att ungdomar som går ut nian på högstadiet inte kan läsa. Självklart kan de läsa ord och korta texter men de kan inte förstå längre texters innebörd. Därför måste skolor ha minst fem speciallärare som hjälper elever med svårigheter i olika ämnen, för att framtida elever ska kunna gå ut skolan med de grundkunskaper de behöver för vidare studier. Det kan verka som en dyr kostnad för kommuners skolor i dagsläget, men i det långa loppet blir det ändå billigare. Dessa ungdomar som inte har tillgång till speciallärare, kommer inte att klara av sina gymnasiestudier. De kommer då att behöva komplettera sin utbildning på Komvux, vilket kommer att kosta betydligt mycket mer än om det satsas på nu i grundskolan.

SIGRID KJELLBERG

Projekt Uganda

Kvarnbyskolans insamling till barnhemmet ”The Future”

MÖLNDAL: Kvarnbyskolans årliga välgörenhetsinsamling till barnhemmet ”The Future” i Uganda lyckades även detta år samla in mycket pengar och annat nödvändigt material.

– Vi har jobbat jättehårt för att få in mycket pengar till våra ”barn” i Uganda. Vi ska skicka allt så fort som möjligt, för vi vet att de verkligen behöver all hjälp de kan få, säger Lisa Kruber 8F.

Musikklassen 9E har jobbat riktigt hårt med att samla in pengar till barnen detta år. Eftersom det är en musikklass har de utnyttjat sina kunskaper och gått ut och spelat i, bland annat, staden Göteborg. Där har de delat upp sig i små grupper och stått och sjungit låtar i fina stämmor eller spelat rockiga låtar. De har verkligen gett allt detta år för att få in så mycket pengar som möjligt och hjälpa de stackars barnen. Detta sätt att samla in pengar på är väldigt speciellt för just nians musikklass och sker varje år som en tradition. Det finns såklart också andra sätt att samla ihop pengar som till exempel Edwin Karlsson 9C som samlade in cirka 250 kronor genom att gå runt till alla hus i hans område och erbjuda sig att klippa deras gräsmatta mot en liten peng.

– Det gick galant, säger han. Det var faktiskt kul också, det trodde jag inte men att samla in pengar som hjälper andra behövande är något speciellt.

Alla sjunde klassare på Kvarnbyskolan har i syslöjden under terminen fått tillverka var sitt lapptäcke. Detta lapptäcke, som är cirka 1x1 meter, ska under detta speciella tillfälle då alla pengar samlas in, skickas till barnhemmet i Uganda. Eleverna har jobbat hårt under terminen för att få ett så mysigt lapptäcke som möjligt så att barnen på barnhemmet ”The Future” kan sova gott inlindade i dem. Sanna Lagerlöf i 7D säger att hon är supernöjd med sitt lapptäcke och hoppas att något litet barn i Uganda kommer att sova himmelskt i hennes täcke.

Lapptäcken är inte det enda Kvarnbyskolan skickar till Ugandas barn på barnhemmet. Begagnade datorer och symaskiner från både skolan och andra generösa organisationer, har skänkts till barnhemmet.

Det är 8: ornas uppgift att under denna tid gå runt i såväl skolor, kommunhuset och ålderdomshem och fråga efter gåvor som de kan ge till ”The Future”.

Rektor Ove Bengtsson är stolt över sina elever på skolan. De har i år slagit rekord vad gäller de insamlade pengarna. Barnhemmet kommer nu ha en ljus framtid en lång tid framöver tack vare Kvarnbyskolans fantastiskt duktiga och engagerade ungdomar. Ett fåtal nya lärare kommer att anställas på barnhemmet, de kommer att undervisa barnen och ge dem den kunskap de behöver för en säker framtid. Detta är också tack vare pengarna skolan fått in som gör drömmen för rektorn Ove sann, att skapa en lika bra och välorganiserad skola som han själv är rektor för.

SIGRID KJELLBERG

Drömmarnas skola

I min drömskola arbetar lärarna som ett väldigt sammansvetsat team. Lärarna kommer att befinna sig på skolan från klockan åtta till klockan fem, då skola stänger. Skolan har inga klassrum utan stora studiehallar, som kallas ”svenskhallen”, ”mattehallen” och så vidare och i anslutning till dessa finns flera grupprum i varierande storlekar. I varje studiehall och grupprum finns all tänkbar utrustning som en modern skola behöver, till exempel smartboards, projektorer och den bäst anpassade skoldatorn.

I min drömskola kallar vi inte lärarna för lärare utan för mentorer, men självklart är alla mentorer utexaminerade lärare. Mentorerna arbetar huvudsakligen i studiehallarna, där de hjälper och stöttar elever som har schemalagd tid där. Alla elever har blivit tilldelade en personlig mentor som inleder terminen med ett samtal där en individuell studieplan upprättas med eleven. Mentorn och eleven gör upp om antal träffar som de ska ha tillsammans, vilket kan variera beroende på hur självständig och studievan eleven är. Mentorn och eleven har planerat in tid för grupparbeten och projektarbeten. Mentorn sätter ihop elevgrupper utifrån elevernas kunskapsnivåer. Eleverna kan också fritt komma med förslag på gruppkamrater men mentorn är den som tillsist bestämmer om de passar ihop.

I min drömskola är terminen uppdelad i femveckors intervaller. I den individuella studieplanen framgår det väldigt tydligt vilka moment i respektive ämne som eleven under en femveckors period ska arbeta med. När femveckors perioden är slut följs den utav en provvecka där kunskapen från de föregående veckorna testas i de olika ämnena. Detta medför att eleverna blir mer studiemotiverade, mindre stressade och kommer att göra alla läxor och uppgifter i skolan eftersom det alltid finns en mentor i respektive studiehall.

I min drömskola finns det senaste inom teknik och självklart ska det vara en nybyggd skola vilket kommer att kräva mycket pengar från politikerna. Politikerna tror inte att denna skolmodell kommer att hålla i längden för kostnaderna kommer att bli alldeles för höga. Anställning av kvalificerade lärare är också en hög kostnadsfaktor och detta är ännu en anledning att inte satsa på denna skola. När den tekniska utrustningen går sönder är detta en stor utgift som också läggs på skattebetalarna.

I min drömskola finns det en utarbetad ekonomiskhandlingsplan, där man ser den ekonomiska vinsten samhället får tillbaka från dessa elever som har klarat sin utbildning på grundskolan. Eleverna i min drömskola kommer också att klara sin utbildning tack vare att mentorerna enbart är mentorer och kunskapsförmedlare.  De har inget ansvar för provrättningen, för den sker på en provrättningsenhet. Då undviker man problemen som bland annat favorisering, osäkerhet hos mentorn och förutfattade meningar om en elev.

I min drömskola har alla elever samma möjligheter att få den bästa utbildningen som ger en bra start i livet.

SIGRID KJELLBERG